”Nästan längst ned på Gotlands sydspets ligger Holmhällar (12). En pensionatsdröm direkt ur 1950-talet, med strikta mattider (men väldigt trevlig personal) och ett antal enkla stugor kring vilka kaniner, eller rabbisar som det heter här, kilar omkring i de flygsandsmjuka markerna. I Jonas Gardells ”Pensionat Oskar” regisserad av Susanne Bier förlorade här Loa Falkmans Rune Runeberg sitt gamla jag och fann förälskelsen i unge Petrus (Simon Norrthon). Titeln ska vara hämtad från författarens vistelse på ett pensionat i Blekinge, men att det blev just Holmhällar känns med facit i hand logiskt. Den branta raukrika strandremsan med mystiska Heligholmen (13) något hundratal meter ut i havet – av Carl von Linné beskriven som ”här kunde ingen annan bo, åtminstone då sunnanvädrets vågor rasade, än näckar och nympher” – ger revisor Runebergs av inre stormar sönderfallande gestalt en perfekt inramning.” NIKLAS WAHLLÖF
Detta reportage publicerades i DAGENS NYHETER den 6 juli 2015