DAGENS NYHETER 6 JULI 2015 – NIKLAS WAHLLÖF

”Nästan längst ned på Gotlands sydspets ligger Holmhällar (12). En pensionatsdröm direkt ur 1950-talet, med strikta mattider (men väldigt trevlig personal) och ett antal enkla stugor kring vilka kaniner, eller rabbisar som det heter här, kilar omkring i de flygsandsmjuka markerna. I Jonas Gardells ”Pensionat Oskar” regisserad av Susanne Bier förlorade här Loa Falkmans Rune Runeberg sitt gamla jag och fann förälskelsen i unge Petrus (Simon Norrthon). Titeln ska vara hämtad från författarens vistelse på ett pensionat i Blekinge, men att det blev just Holmhällar känns med facit i hand logiskt. Den branta raukrika strandremsan med mystiska Heligholmen (13) något hundratal meter ut i havet – av Carl von Linné beskriven som ”här kunde ingen annan bo, åtminstone då sunnan­vädrets vågor rasade, än näckar och nympher” – ger revisor Runebergs av inre stormar sönderfallande gestalt en perfekt inramning.”

Detta reportage publicerades i DAGENS NYHETER den 6 juli 2015

 

DAGENS INDUSTRI 10 JULI 2015 – HENRIK HULDSCHINER

BORTKOPPLAD PÅ PANGET MED KULTSTATUS

På Pensionat Holmhällar har tiden stått stilla. Här bjuds inga aktiviteter, ägaren ställer krav och nymodigheter är förbjudna. Just därför återvänder stamgästerna år efter år till 1950-talspanget på Gotland – som på senare tid blivit ett populärt häng för Stockholmhipsters.

Han kallas ”Calle på Panget”, den smått legendariska ägaren, alltid klädd i vit skjorta och fluga, som styr och ställer på Pensionat Holmhällar. En mer passionerad pensionatsägare är svår att hitta och hans motto är att allt ska vara som det alltid har varit sedan hans pappa startade verksamheten 1949.

CALLE HANSÈN har själv jobbat på panget alla somrar sedan 1966 då han var tonåring. Numera har han hjälp av sin hustru EVA och dotter OLIVIA. Sju dagar i veckan jobbar familjen under säsongen som sträcker sig från maj till september.

Pensionatet drivs i traditionell anda och med halvpension för alla gäster. Här finns många regler och fasta traditioner att förhålla sig till. Som att middagen – klassiskt svensk husmanskost som kåldolmar, torsk med äggsås och söndagsstek – serveras klockan 17.00 ”precis”. Den som dyker upp senare blir utan mat.

I matsalen är det inte tillåtet att äta med bar överkropp, barfota eller med keps på huvudet. Springande barn tolereras inte heller, trots att barnfamiljerna har en egen avdelning.

Än mer strikt är Calle Hansén med att allt på tallriken ska ätas upp – matsvinn är det värsta han vet. Såväl föräldrar som barn har fått uppsträckningar på den fronten. En inte ovanlig är föräldrar som smusslar med servetter eller äter upp sina barns rester. I många familjer kan numera orden ”tänk vad Calle på Panget skulle säga” få barnen att räta på ryggen och peta i sig maten.

I middagsritualen ingår också att alla gäster har sin bestämda plats som markeras med en egen linneservett i ett kuvert med namn på, som man behåller under hela vistelsen. På bordet väntar eventuellt vin som blivit kvar från kvällen före märkt med namnlapp.

Barnen springer efter ”rabbisar”

Allt detta kan tyckas otidsenligt, men det är en stor del av charmen med Pensionat Holmhällar. Vistelsen blir ett välkommet avbrott till det normlösa, uppkopplade och uppstressade storstadslivet. Och det ska sägas att Calle på Panget bedriver verksamheten med stor värme, och delar ut betydligt fler kramar och glada tillrop än åthutningar. Allt bottnar i en stor kärlek till gästerna, och inte minst det egna pensionatet.

Den bevarade 50-talskaraktären på panget kunde inte heller vara mer rätt i tiden. Gästerna bor i enkla men prydliga och välvårdade rum inredda med klassiker som stringhyllor och myranstolar.

Den obeskrivligt vackra omgivande miljön gör ju sitt till naturligtvis. Holmhällar ligger inbäddat i tallskog med en tre kilometer lång sandstrand och ett stort raukfält bara några hundra meter från pensionatet.

Aktiviteter á la Bamseklubb för barn och gympapass för de äldre bjuds det inte på. Här är tanken att man ska koppla ned – lugnet och naturen är den stora behållningen. Men det finns mycket att göra ändå. För barn är det kanske största nöjet alla ”rabbisar”, små kaniner, som springer runt på området men skuttar ned i något av alla hål så fort barnen kommer för nära.

Många stammisar

Att som oinvigd boka en stuga på Holmhällar under sommarmånaderna är smått omöjligt. Varje vinter ringer Calle runt till alla stamgäster för att försäkra sig om att de vill behålla sin plats. Det vill nästan alla. 85 procent av beläggningen utgörs av gäster som återkommer sommar efter sommar. Vissa familjer har varit här i fyrtio, femtio år i följd.

Är man väl inne i värmen kan man räkna med ett hjärtligt och personligt välkomnande. Men behövs det en extrabädd kan man gott få hämta den själv från förrådet.

Om inte är stammis går det ändå att boka en vistelse här. Förutom stugorna finns rumslogi till bra vandrarhemsstandard, och där är det lättare att få plats.

Dyrt är det inte, men inte heller billigt. De förbokade stugorna med dusch, toalett och kök för en familj kostar 2100 kronor per dygn. Priset för ett dubbelrum för två är 1400 kronor.

För dem som inte får rum – eller inte vågar utsätta sig för Calles regim – finns alternativet att svänga förbi pensionatet för en lunch. Lunchserveringen är öppen för utomstående besökare och är mäkta populär. En bra dag har pensionatet 400 matgäster.

Det finns gott om historier och myter att ta del av på pensionatet. Som att författaren LARS GYLLENSTEN skrev sina böcker i en av stugorna, som han bodde i varje sommar i flera decennier. Stugan i fråga, Burgen, har det bästa läget vid havet och är än idag den mest åtråvärda av de sexton stugor som finns på området.

Pensionat Oskar inspelad här

Med åren har ryktet om Holmhällar spridit sig – inte minst efter att filmen Pensionat Oskar från 1995, med LOA FALKMAN och STINA EKBLAD i huvudrollerna, spelades in här – och idag har 1950-talspanget uppnått äkta kultstatus.

Det traditionella stuket rimmar väl med den nuvarande hipstertrenden som tillber allt som är ursprungligt och unikt Att som statusuppdatering checka in på Holmhällar i sommar bräcker det mest exklusiva boutiquehotellet i New York.

HENRIK HULDSCHINER
Detta reportage publicerades i DAGENS INDUSTRI WEEKEND nr 26 2015 fredagen den 10 juli

 

av NATHALIE MERVY-MANNER

Nittio procent av gästerna återkommer sommar efter sommar, så troget att ägarna till Pensionat Holmhällar på Gotland på eget initiativ bokar in dem till nästa år.
  – Vi gör som vi alltid har gjort och ändrar inte på så mycket, säger Calle Hansén som äger och driver pensionatet med hustrun Eva och dottern Olivia.

HOLMHÄLLAR LIGGER
vackert beläget på halvön Storsudret på södra Gotland, vid en långgrund sandstrand omgivet av raukar och tallskog.
Pensionatet har med åren fått en viss kultstatus tack vare sin bevarade 50-talskaraktär och sitt genuina pensionatskoncept.
Med ”alltid” menar Calle Hansén sedan 1949, då hans pappa Henry Hansén köpte de ursprungliga byggnaderna av militären.
I början av 1960-talet byggdes tretton av de sexton stugor som finns idag.
Den mest populära stugan kallas Burgen. Den ligger finast mot havet, men har också historia i väggarna. Exempelvis hyrde författaren Lars Gyllensten den i flera decennier.
– Många vill boka Burgen men stugan går till samma gäster, samma veckor, varje år. Skulle vi börja rucka på vilka som har vilka stugor, skulle det bli väldigt rörigt. Det händer att folk ringer två år i förväg för att boka. Vi måste ändå säga nej, för vi kan ju inte räkna bort en stamgäst, säger Calle Hansén, som själv jobbat på pensionatet alla somrar sedan 1966 då han var tonåring.

STAMGÄSTERNA ÄR SOM
sagt många. Några gäster är till och med återkommande sedan decennier tillbaka. Frågan är: Hur gör man för att få så trogna gäster?
Enligt Calle är det just det genuint enkla, den vackra naturen, lugnet och avsaknaden av organiserade aktiviteter som gör att folk kommer tillbaka.
– Vi vill inte att det ska bli en semesterby med massor att göra. Här kan man sitta och kolla på myrstacken, på hur myrorna jobbar och grejar, säger Calle.
En annan sak som lockar är att pensionatet drivs i traditionell anda. För alla gäster gäller halvpension. Frukost serveras mellan klockan 08.30 och 10 och middagen står på bordet exakt klockan 17. Ja det står faktiskt ”exakt” på informationen.
– Vi hade gäster som dök upp ända fram till 18 så vi förtydligade middagstiden. Det handlar om att maten är klar klockan 17 och då ska man sitta till bords. Som hemma. Alla gäster har fasta platser i matsalen och egna servetter som läggs i servettkuvert med namn på, säger Calle.

DE STRIKTA TIDERNA
handlar också om att familjen, som är på plats varje dag hela säsongen, ska kunna stänga verksamheten klockan 19 och gå hem.    I matsalen är det inte tillåtet att äta i bar överkropp, barfota eller med en keps på huvudet. Att inte äta upp sin mat är inte heller något pensionatet tar lätt på. Numera finns en skylt i matsalen om att mat inte får slängas.
– Vi vill att det ska vara ordning och respekt för middagen. De flesta av våra gäster accepterar och gillar att det är så, säger Calle Hansén, och tillägger att de känner de flesta gäster.
– Den personliga kontakten vi har med gästerna är viktig. När de kommer är det ett kärt återseende med kramar. När de lämnar sätter vi oss alltid ner en stund och pratar om hur det varit. De blir som familjemedlemmar, säger Calle Hansén.

ÄVEN OM MAN
inte är stammis går det att boka en vistelse här. Holmhällar har förutom stugor också rumslogi, från vandrarhemsnivå till rum med städning och egen dusch. Allt är fräscht och prydligt, men mycket enkelt.
I början av 1970-talet öppnade Holmhällar för utomstående matgäster och började med á la carte-servering mellan kl 12 och 15.30. En bra dag har man 400 matgäster. Ortsbefolkningen och sommargäster är flitiga besökare till restaurangen och fiket.
– Vi hade tidigare en skylt med en kniv och gaffel ute på vägen, men den tog vi bort för tio år sedan, Vi hade inte kapacitet att ta emot fler.
Trots sin popularitet är det inte särskilt dyrt att bo på Holmhällar. Priset för ett dubbelrum med egen dusch och toalett kostar 700 kronor per person. Då ingår halvpension, alltså frukost och middag. Stugorna, som är bokade i förväg, ligger på som mest 800 kronor per person.
– Det är viktigt att hålla en skälig prisnivå. Vi höjer priserna 3 procent varje år, eller i praktiken 6 procent vartannat år. Skulle vi höja priserna väldigt mycket skulle vi nog riskera att tappa stamgäster, säger Calle Hansén.

HOLMHÄLLARS RECEPT FÖR TROGNA GÄSTER

Inge ett förtroende
Tillgodose gästens behov
Skäliga priser
Den personliga kontakten
Håll en väl underhållen standard
Skynda långsamt med förändringar
Bevara natur och miljö

Kuriosa: Filmen Pensionat Oskar från 1995 med bland andra Loa Falkman och Stina Ekblad spelades in på Pensionat Holmhällar.

Detta reportage publicerades ursprungligen i branschtidningen ”Besöksliv” i deras nov/dec nummer 2014.

DAGENS NYHETER 2012-07-02
”Det klassiska pensionatet är med rätta välkänt och hyllat. Här har många kända kulturpersoner och andra bott sedan starten 1949. Calle Hansén, vars pappa startade verksamheten, och hans fru Eva driver pensionatet i traditionell anda och med mycket värme. Middagen serveras kl 17 ”precis”. De har haft modet att behålla den historiska miljön även när de renoverat och byggt nytt. En tidsresa, här är lugnt och det är en lisa för själen att slippa aktiviteter och bara njuta. Finns vandrarhem, rum och stugor.”

DAGENS NYHETER 2 juli 2012

Retropensionatet Holmhällar

Man får säga som prästen ”Det är mitt kall”, skämtar Calle Hansén som driver Pensionat Holmhällar tillsammans med sin fru Eva och barnen Olivia och Matilda.

EXPRESSEN 2013-08-14
Från designhotellet Furillen till familjevänliga campingplatser – här finns något för alla smaker och plånböcker. Spana särskilt efter karakteristiska pensionat med vacker havsutsikt. Holmhällar är en pensionatklassiker med husmanskost på fasta tider och närhet till raukfält.
4 Getingar